1 mars 2012

Bok 10: Weekend i Guatemala, Miguel Ángel Asturias (Guatemala)





"Hon lutade sig mot Milocho, stack en cigarrett mellan hans läppar, tände den åt honom och viskade i hans öra något som: 'Du kör så underbart att jag ska anförtro dig ett av mina bombplan.' Hon satte på sig de svarta glasögonen, för detta solsken som glimmande glas gjorde ont, lade sitt ena vackra ben över det andra, bredde ut en karta i knäet och följde med pekfingrets spretiga nagel den väg där de med svindlande fart rullade vidare."                    

                                                                      

Om författaren

Miguel Ángel Asturias (född 1899) studerade först till jurist i Guatemala, men flyttade på 20-talet till Paris för att läsa antropologi vid Sorbonne. Förutom att vara verksam som poet och författare arbetade han även som journalist och diplomat. På grund av hans kritik mot de totalitära regimer som, stödda av United Fruits Company,  styrde Guatemala under större delen av Asturias livstid levde han länge i exil.

Asturias belönades med ett flertal priser för sina böcker - däribland Prix du Meilleur Livre Étranger (1952) och Nobelpriset i litteratur (1967).


Om boken

Weekend i Guatemala (1956) består av åtta noveller som från olika perspektiv skildrar militärkuppen i Guatemala 1954, då landets demokratiskt valda regering störtades. Persongalleriet består av karaktärer med vitt skilda inställningar till händelserna: vapensmugglare, indianska bönder, turistguider och jordägare. Bombningar, övergrepp och massakrer skildras med en rå skärpa och ett bitvis närmast poetiskt språk.


Reflektioner

Innan jag råkade på Weekend i Guatemala hade jag egentligen tänkt läsa Presidenten av samme författare, men så här i efterhand är jag ganska nöjd med att det blev som det blev. Som nämnts tidigare så är det realistiska och mycket detaljerade skildringar av förryck, exploatering och massmord som ges i novellerna, vilket bitvis får dem att kännas mer som vittnesdokument och mindre som skönlitteratur. Ett intryck som också förstärks av bokens dedikation:
"Till GUATEMALA
mitt fosterland,
levande i sina studenter-hjältar,
sina bönder-martyrer,
sina offrade arbetare och
sitt kämpande folk"
Det skulle dock varit förvånande om de varit annorlunda med tanke på att de är skrivna bara två år efter händelserna de beskriver. Asturias vrede och avsky mot förövarna sjuder på bokens sidor och gör det stundvis till fruktansvärt svår läsning - i synnerhet vad gäller den sista novellen som handlar om våldtäkten på en indiansk flicka.

När Asturias fick Nobelpriset 1967 var det "för hans färgstarka diktning med rötter i folklig egenart och indianska traditioner". Det är något som märks även i Weekend i Guatemala, där indianernas traditioner (bland annat musiken och begravningsritualerna) ständigt finns med i bakgrunden.

Den novell jag själv tyckte var intressantast var Amerikaner allesammans - vilken följer Milocho, som försörjer sig som reseledare för amerikanska turister. Milocho har själv amerikanskt medborgarskap, men brottas under hela berättelsen med sin avsky mot amerikanerna för vad de gör mot hans ursprungsland och dess invånare. Just slitningen mellan viljan att göra vad som är bäst för sig själv och lojaliteten mot hemlandet är något som Asturias ofta kommer tillbaka till och är oerhört skicklig på att skildra.

Sammantaget gav Weekend i Guatemala mig en större och mer levande förståelse för det kapitel i Latinamerikas historia som den skildrar. Det är, på grund av deras starka innehåll, inte noveller jag skulle rekommendera till vem som helst, men de bör definitivt ligga högt upp på läslistan för de som är intresserade av Latinamerikas moderna historia. Det enda jag egentligen ogillade var hur talspråket i boken hanterades, eftersom det stannade upp läsningen. Dock är det omöjligt för mig att säga om det berodde på översättaren eller författaren.

Det finns en del litteratur från Guatemala översatt till svenska eller engelska, men större delen av verken är flera decennier gammla. En modernare roman från Guatemala som jag planerar att läsa som bonusbok senare är Rodrigo Rey Rosas Förtrollade stenar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar