Bonusbok: Child of all Nations, Irmgard Keun (Tyskland)

"Perhaps if war comes, we will never see my father again. That thought frightens my mother. She thinks he'll desert us and not love us anymore. The café in front of the hotel already has soldiers in green uniform running around, but not with guns. Everyone thinks it will be war soon. They want to flee to America or Sweden, or they don't want anything at all, they just wait."

Om författaren

Se inlägget om Konstsilkesflickan.


Om boken

Under det sena 1930-talet tvingas Kully och hennes föräldrar att lämna Tyskland efter att hennes pappa publicerat regimkritiska böcker. I takt med att deras visum går ut måste familjen flytta från land till land, men hotellräkningarna tornar snart upp sig och det blir svårare och svårare för dem att klara ekonomin. Med en blandning av naivitet och klarsynthet skildras ett fragilt förkrigseuropa ur ett barns perspektiv.


Reflektioner

Det har väl knappast undgått någon som läst mitt inlägg om Konstsilkesflickan att jag störtförälskat mig i Irmgard Keuns böcker. När jag upptäckte att hon skrivit en roman vars handling låg nära bloggens grundtanke tvekade jag därför inte. Jag måste läsa den.

Child of all nations publicerades 1938, och det lommande krigshotet gör sig ständigt påmint på bokens sidor. För Kully är det inte alltid lätt att dechiffrera föräldrarnas, och andra vuxnas, diskussioner om politik och krig. Hon vet att en man vid namn Hitler styr Tyskland, men känner inte till vad han står för eller varför alla är rädda för honom. Kriget är för henne något avlägset, medan de mer omedelbara bekymren är moderns tilltagande uppgivenhet och den ständiga penningbristen.

Om Konstsilkesflickan var skriven utfrån Keuns erfarenheter som skådespelare och ung kvinna i det tidiga trettiotalets Tyskland, är Child of all nations snarast baserad på hennes upplevelser i exil. Många av de städer och länder som Kully reser genom med sina föräldrar är t.ex. desamma som Keun rörde sig i under sina år med Joseph Roth, och exilförfattarnas liv utanför Tyskland skildras ingående. Det som särskilt utmärker romanen är dock valet av berättare. Genom att skildra förkrigstiden från ett lillgammalt barns perspektiv lyckas Keun slå an en ton som är både naivt humoristisk och klarsynt.

I och med att romanen skrevs när den skrevs blir det läsaren, snarare än huvudpersonen eller författaren, som har facit i sin hand. När boken skrevs hade nazisterna ännu inte hunnit begå sina värsta handlingar, men avskyn mot deras ideologi är tydlig i texten - som när Kullys mamma upprörs över att höra en okänd person vissla på nazisternas officiella sång i Amsterdam, eller när hon blir tillsagd att sluta umgås med en judisk lekkamrat.

Jag hoppas verkligen att Child of all nations kommer i svensk översättning inom en snar framtid - om inte annat så av pedagogiska skäl eftersom boken är som gjord för att användas i historieundervisning. Avslutningsvis måste jag också ge en eloge till översättaren (och poeten) Michael Hofmann. Förutom den mycket lyckade textöversättningen har han också inkluderat ett antal förklarande fotnoter och ett intressant efterord.  

En recension av en av Hofmanns poesiböcker kan läsas på The Cultural Societys hemsida. I samma recension går det även att läsa korta engelska översättningar av ett par av hans dikter.