"När Phoebe ramlade ner från det hala taket insåg hon redan innan hon slog i marken att hennes liv var förstört. Medan verkligheten rusade henne till mötes visste hon att hon inte var tillräckligt modig för att vara den hon ville vara. Naken på väg genom luften önskade hon sig döden, med krossat bröst, genomstunget hjärta och benen knäckta som vaktelben. Hon kände sig inte som en radikal, sexuellt frigjord bohem utan som en sjuttonårig Geelongflicka som står inför en social katastrof."
Om författaren
Peter Carey föddes i Victoria 1943. Hans föräldrar arbetade som återförsäljare åt General Motors och själv gjorde han karriär inom reklambranschen. I början av 90-talet flyttade han med sin familj till USA och började undervisa i kreativt skrivande vid New York University. Carey har vunnit ett stort antal litterära priser, däribland Booker Priset, Prix du Meilleur Livre Étranger och The Commonwealth Writers Prize.
Om boken
Illywhacker benämns ofta som en australiensisk klassiker. Efter publikationen 1986 kortlistades den för både Booker Priset och World Fantasy Award. Romanen, som på svenska har titeln Bluffmakaren, är en skröna berättad av Herbert Badgery - en självutnämnd lögnhals, patriot och skojare som genomlevt stora delar av Australiens moderna historia.
Berättelsen börjar 1919, då Badgery anländer i sitt flygplan till småstaden Geelong. Där möter han den rike, men naive, boskapsägaren Jack McGrath. Han lyckas snabbt nässla sig in i McGraths familj och inleder ett hemligt förhållande med dennes tonårsdotter. Romanen följer sedan Badgerys och hans barns och barnbarns liv, samt de många färgstarka personligheter som omger dem. Det är skitiga, snuskiga och bitvis groteska levnadsöden återberättade med mustig humor och ett uns av magisk realism.
Reflektioner
Illywhacker är ett australiensiskt ord som betyder ungefär "lurendrejare" eller "bluffmakare", en beskrivning som passar väl in på Herbert Badgery - en man som improviserar sig fram genom tillvaron och försörjer sig som allt från flygare till bilhandlare. Att slå dunster i omgivningen förefaller snarare vara en instinkt för honom än ett planerat bedrägeri och som läsare börjar man snart undra om han ens själv vet vad som är sant och vad som är fabrikation.
Trots sitt bluffmakeri (och sin obändiga energi) röner Badgery dock inte många varaktiga framgångar - vare sig i arbetet eller i det privata: som bil - och flygplansförsäljare får han problem på grund av sin patriotiska drift att rata brittiska för australiensiska produkter; som älskare och äkta make blir han bedragen och övergiven.
En av de intressantaste aspekterna i boken för mig var förhållningssättet till britterna. Badgerys starka antipati mot den gamla kolonialmakten kan ses som grundad både i hans pappas osanna framställning av sig själv som engelsman och hans uppväxt bland kinesiska immigranter. Liksom i Land without thunder, som jag läste senast, så pågår det ett ständigt identitetsskapande gentemot britterna. "Herregud, ni är ju engelsman. Ni talar engelska. Ni ser engelsk ut. Ni har engelskt namn.", säger en anglofil till Badgery, medan den senare på en annan plats i boken påpekar att de flesta av dem är ättlingar till brittiska straffångar. För honom är ett anammande av den brittiska överklasskulturen detsamma som att identifiera sig med de som en gång i tiden utvisade hans förfäder.
Med sin blandning av socialt patos, grotesk humor och absurda personligheter påminde Illywhacker mig stundtals om Dickens romaner och stundtals om Coenbrödernas Odysséeninspirerade film O brother where art thou (vilken dock utkom 15 år efter Careys bok). Vare sig man läser romanen ur ett postkolonialt perspektiv eller ej, så är den definitivt en underhållande skröna.
Peter Carey läser ur sin bok Parrot and Olivier in America under Open House Festival i Toronto 2010:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar