"'Do you think slavery will ever be abolished?'
'I don't think so, no. Perhaps one day, in the distant future, but not in our day. And if it does happen, then, then...'
'What then?' asked Willem, curious to hear what she would say next.
'Then Suriname will cease to exist. Or rather, Suriname as I know it will cease to exist. I can't imagine it otherwise, since the country and everything in it exists in and through slavery,' said Elisabeth."
Om författaren
Cynthia McLeod föddes 1936 i Surinams huvudstad Paramaribo, och är dotter till landets förste president. Hon utbildade sig till språklärare i Nederländerna och Surinam samt kom, 1987 ut med sin första roman - Hoe duur was de suiker? - en historisk skildring av 1700-talets sockerindustri. Den verklighetsbaserade romanen The Free Negress Elisabeth (2000) utgår från hennes egen studie Elisabeth Samson; een vrije zwarte vrouw in het achttiende-eeuwse Suriname, vilken i sin tur utgör slutprodukten av mer än 10 års arkivforskning (info från boken samt Writers Unlimited).
Om boken
The Free Negress Elisabeth är berättelsen om Elisabeth Samson, en fri svart kvinna i ett Surinam präglat av slaveri, vinningslystnad och stridigheter. Elisabeth föddes 1715 som dotter till en frigiven slav och uppfostrades till en privilegierad tillvaro i sin vite svågers hem. På grund av sin drivenhet och intelligens fick hon snabbt ett stort administrativt ansvar i svågerns handelsföretag.
Elisabeth Samson hör till sitt lands mest kontroversiella historiska gestalter - å ena sidan en skicklig affärsidkare som mot alla odds nådde framgångar i ett djupt rasistiskt samhälle; å andra sidan en svart kvinna som var slavägare, och vars förmögenhet grundades på slavarbete.
För eftervärlden är hon kanske allra mest känd på grund av två rättstvister. I den första av dessa anklagades hon för att ha förtalat en vit man och utvisades till Nederländerna under den tid åtalet pågick; i den andra var det hon själv som kämpade för rätten att få gifta sig med en vit man.
Reflektioner
Surinam är med sina 163 265 km² Sydamerikas minsta självständiga land. Landet började koloniseras av Storbritannien under slutet av 1600-talet, och utnyttjades då främst för plantageodling av kakao, kaffe, socker och bomull. Arbetskraften på plantagen utgjordes av slavar som fördes dit från Afrika. Kolonin övertogs 1667 av Nederländerna, som med några korta undantag behöll kontrollen fram tills landet fick inre självständighet 1954 (helt självständigt blev Surinam inte förrän 1975). Slaveriet avskaffades först 1863 (källa: Store Norske Leksikon).
Efter några korta efterforskningar insåg jag att mina bokurvalsmöjligheter för landet var starkt begränsade. Det fanns många lockande författare, men bara ett fåtal böcker var översatta till ett språk jag behärskade. I slutändan kom det att stå mellan Cynthia McLeods The Free Negress Elisabeth och aktivisten Anton de Koms We slaves of Suriname (1934). Av dessa båda var McLeods roman betydligt lättare att få tag i.
Redan efter den första sidan insåg jag att jag stod inför en läsupplevelse över det vanliga. Vid romanens början står Elisabeth framför panoramafönstren i svågerns villa och ser ut över Surinamfloden. Därutanför pågår vardagslivet i huvudstaden Paramaribo för fullt: tältbåtar färdas mot plantagen längre uppåt floden; vita män och kvinnor gör sina inköpsrundor åtföljda av svarta slavar; kommersen är i full gång. Synintrycken som McLeod målar upp är påtagliga utan att texten känns tungrodd. Den långa research författaren gjorde innan hon började skriva har burit frukt i form av tusentals smådetaljer som strilar genom berättelsens sidor och skänker den trovärdighet.
Fokus i romanen ligger på Elisabeths tid som ung kvinna i Paramaribo, exilen i Nederländerna, och hennes långa kärleksförhållande med den nederländske soldaten Carl Otto Creutz. Slutet av boken, som ägnas åt de sista åren av hennes liv greppar över en större tidsrymd och känns mer som ett bokslut. Genom att fokusera på Samsons kamp mot rasism och fördomar har McCloud skapat en person som det är lätt att sympatisera med, men hon väjer samtidigt inte för att visa upp den mer hänsynslösa och egocentriska sidan av sin huvudperson.
Det tema som återkommer under hela romanen är Samsons och Creutz inställning till slaveriet. Elisabeth innehar en särställning i det Surinamesiska samhället genom att dels vara född fri, och dels ha en betydande förmögenhet. Samtidigt är hon, på grund av sin hudfärg, förbjuden att ingå äktenskap med en vit man, och flera av hennes familjemedlemmar är fortfarande slavar. Hon hjälper också till att administrera svågerns plantage, och passas själv upp av hushållets slavar. Creutz, som hon kommer att spendera en stor del av sitt liv med, har som huvuduppgift att jaga och ofta döda de slavar som lyckats rymma till ett liv i djungeln. Samtidigt skildras båda som betydligt humanare än många av sina grannar: de överarbetar inte slavarna, ser till att de får vård när de blir sjuka, och plågar dem inte för nöjes skull. De tar trots allt hand om "sina ägodelar".
Samhällets hyckleri blir också påtagligt i skildringen av Samsons exil i Nederländerna. Medan hon, trots sin förmögenhet, inte bjuds in till guvernörens tillställningar i Paramaribo, ses hon i Nederländerna som spännande och exotisk och paraderas på de fina festerna. I kolonin utgör slavarna majoriteten av befolkningen och de vita lever i ständig oro för uppror, medan man i den homogena nederländska befolkningen kan ha en mer avslappnat rasistisk attityd.
Cynthia McLeod ger i The Free Negress Elisabeth inte bara en inblick i en fascinerande historisk personlighet, utan också en levande bild av kolonialism och slaveri. Romanen utgör ett måste för den som vill få en större förståelse för vad slaverisystemet innebar och hur det kunde upprätthållas. Läs den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar